Och tiden vrider sig åter långsamt
expanderande bakåt, vridande sig
ifrån oss följande
endast halvt dechiffrerade lagar.
I begynnelsen var kärlek
eller ingenting. Det säger sig självt
att det inte hade mycket att göra
med den riktiga världen, med kurser
i social kompetens. Med stapplandet baklänges
in i döden
med synen förvänd mot statligt stjärnljus.
Men vi ser oss om och vi märker
att vi drömmer. Visst. Vi är ännu vakna
och ensamma här kan vi hålla det kvar
medan ljuset slår in
och en hand räcks ut
DET HÄR ÄR EN HAMMARE
ALLT ÄR AV GLAS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar