fredag 22 november 2013

Ingen behöver vara ensam

Inte en enda
ensam här.
Det är som en
amerikansk
ungdomsserie
där ingen är alkis
i mer än tre avsnitt
sen kör de ihjäl sig
i pappas bil
eller räddas
av sina
skrikande vänner.
Ingen behöver
nånsin
vara ensam.

För första gången
på åratal ser jag dig,
på avstånd
inbegripen i samtal
med några av dem
som jag antar är de
som jag aldrig lärde mig
känna igen
eller ens leva med
så som människor
gör.
Det är min största
kanske min enda gåva.
Jag lever bara
i oförståndet.
Det sista
och enda
jag har att ge.

Jag reser mig och
rör mig framåt
över gården
undrande lite
om du själv
kommer
att
känna
igen mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar